23 avril 2024
spot_img
AccueilIdéeFransa – Lezzayer : d abernus n Aâbdelqader ?

Fransa – Lezzayer : d abernus n Aâbdelqader ?

S TMAZIƔT

Fransa – Lezzayer : d abernus n Aâbdelqader ?

Benjamin Stora yura-d assaɣ/rabul-is ɣef wayen issefken ad yeg akken ad tefru tedyant n umezruy n 132 iseggasen n temhersa/listiaâmer gar Fransa akked Lezzayer. D ayen ilhan, maca d tamuɣli n Fransa, akken ibɣu yili. Illa wayen ilhan deg-s, tella tsertit. D asurif amezwaru akken ad kksent tucerka si yal tama.

Tura, d nnuba n Lezzayer ad taru assaɣ ad d-ifken tamuɣli n Lezzayer, syen ad mlilen i sin akken ad ibedd ugraw « Aktay akked tidett » (Comité « Mémoire et vérité ») ad d-yawin tifrat akked talwit i lǧil d-iteddun. 

Di temsalt-a, llan sin wuguren imeqqranen, yiwen si tama n Fransa, wayeḍ si tama n Lezzayer. Issefk ad kksen i sin akken ad ters talwit-tifrat n tidett. Ur zmirent ad ilint tḥila akked wurar n tsertit di temsalt am ta.

Asalu n Fransa :

- Advertisement -

Iban am uzal anda i tessaweḍ tmuɣli n Mas Stora akked wid ixedmen yid-s : ad wten ad frun uguren n wass-a s umezruy n yiḍelli i seqdacen yal tikkelt (tamsalt n iḥerkiyen akked warraw-nsen ur nefri, iserdasen Irumyen immmuten di ṭṭrad, wid iɣaben, tawaɣit n OAS, asmenteg n yal ass n ukabar FN n Le Pen, tilufa n imeṭṭurfa inselmen, …). 

D ayen issewhamen, akken tefra temsalt n ṭṭrad n Lezzayer di tmurt n Lezzayer i teqqim tedder akken i tella di Fransa, amzun ur tefri ! Mačči ɣur Front National kan, mačči ɣur yemɣaren kan.

Illa wugur ameqqran deg wassaɣ n Benjamin Stora ma tiṭ-nsen ad wten ad sburren i Lezzayer s ubernus n Aâbdelqader, ad seggmen amezruy am akken iwwet ad t-iseggem Napoléon III di tallit-is. 

Ma bɣan ad sbedden azekka asebdad/statue n Aâbdelqader di Fransa, issefk ad ẓren Fransa tessebded yakan yiwen usebdad n « Emir Abdelkader » deg wass n 15 tuber 1949 di Maâsker/Mascara. Amezruy n ‘’Lmir Aâbdelqader’’ yettwasssen, illa deg-s wass, illa yiḍ. Ur illi umaynut.

Taggara n wawal, ayen ilhan deg wassaɣ n Benjamin Stora isluɣ-it wayen ur nelhi. Ur izmir Emmanuel Macron ad t-iqbel akken illa.

Asalu n Lezzayer :

I yizzayriyen n tidett, wid issurgen idammen-nsen, wid inḥafen, wid iwumi mmuten imawlan-nsen d watmaten-nsen, wid iguǧǧen ffɣen tuddar-nsen akked idewwaren-nsen, tamsalt n temhersa n Fransa tefra. Teffeɣ Fransa, ikkes wugur ameqqran n 132 iseggasen. Ayen d-iqqimen d tussna n umezruy ara seddun imussnawen umezruy di tlelli.

Wid yesmentigen ass-a tamsalt n temhersa n Fransa d wid d-ikecmen deffir Fransa, wid iččan tamurt si 1962. D nitni i yettuɣun akken ad cerḍen di Fransa ‘’ad tessuter smaḥ i Lezzayer’’ (demander le pardon, la repentance, …) akken ad rnun ad fken aẓar ugar deg udabu, armi sawḍen kra n Izzayriyen saramen ad d-tuɣal Fransa !

D imeɣnasen n néo-FLN akked at ičumar i d-rebban i yesseqdacen rennun tamsalt n temhersa, nitni ur ten-iwekkel yiwen. Yal amulli n 5 yulyu, 1u nunamber akked 8 maggu ad d-nebcen tamurt. Tura suturen di Fransa ad asen-d-tefk ayne yura (les archives) akken ad ten-snegren, ad gen asekkak.

Nnan siweḍ akeddab ar tabburt, issefk adabu yellan ass-a ad d-issuffeɣ ‘’assaɣ/rabul n Abdelmadjid Chikhi’’, syen ad d-iban wayen iffren.

Amezruy illan gar tmurt n Lezzayer akked tmurt n Fransa ur izmir ad iqqim iqqen ɣer tsertit n wass-a, si tama-ya neɣ si tama-yen. D amussu i d-ikkren di Lezzayer, Lḥirak, i bennu n udabu amaynut, akked lǧil d-iteddun di Fransa ad t-ifrun s tmuɣli n tidett, n war tiḥila. 

Imelyunen n imeẓyanen i yellan ass-a d izzayriyen d ifransiyen di Fransa zemren ad ilin d asɣen ameqqran, ad ldin tabburt tamaynut di lfayda/ammud n snat tmura.

Mačči s usebdad neɣ s laânaya n ubernus n Aâbdelqader !

Auteur
Aumer U Lamara 

 




LAISSEZ UN COMMENTAIRE

S'il vous plaît entrez votre commentaire!
S'il vous plaît entrez votre nom ici

ARTICLES SIMILAIRES

Les plus lus

Les derniers articles

Commentaires récents