26 avril 2024
spot_img
AccueilIdéeLkazirna Antar, Bab Jdid, Derb Mulay Crif, Tazmamart, ... !

Lkazirna Antar, Bab Jdid, Derb Mulay Crif, Tazmamart, … !

S TMAZIƔT

Lkazirna Antar, Bab Jdid, Derb Mulay Crif, Tazmamart, … !

Amulli wis sin n umussu/lḥirak ifka-d azamul ur inekker yiwen : agdud ma yeddukel ad yaweḍ ɣur wanda yira/yebɣa deg ubrid n tlelli-s, akken ibɣu yessawen. D amezruy i t-id-innan.

Wid iṭṭfen adabu ass-a di Lezzayer, at ukakskiḍ akked iqeddacen-nsen, d Tebboune neɣ d wayeḍ, issefk ad ẓren ur sen-iqqim wakud akked tikerkas swayes zemren ad qqimen ugar. Agdud azzayri yeẓra ayen illan, iddukel d yiwen, ikkes icuddan n ukukru i t-yurzen acḥal.

Abrid n takriṭ/violence n udabu, anda sqirriyen imdanen s yal tawaɣit, d lkazirna Antar, d tin n Bab Jdid di tmurt n Lezzayer, neɣ Derb Moulay Crif di Casablanca akked imukan nniḍen di  Merruk, ur ittdum. Ulac adabu ibedden ɣef yixef ujenwi.

Ma yella aɣref n Lezzayer akked win n Merruk d Tunes mazal ur dduklen i tlalit n ugraw n Tmazɣa, iduba dduklen mgal izerfan, mgal yal agdud. Iḍelli kan, Hassan II akked Boumediène ttembeddilen imeḥbas !  

- Advertisement -

Abrid n talwit i tifrat-is di tmurt n Lezzayer iban ur iffir. 

60 iseggasen n tkerkas d uqeẓẓul n ukakskiḍ akked iskutiyen ixemten di yal tiɣmert fkan tamurt i txessart, sekren wayhuh armi ttnejlin yelmeẓyen n tmurt, ddan d ḥarraga di teflukin n tmara, fkan iman-nsen d tagella i yiselman n yillel. 

Ass-a, abrid n tifrat d asbeddi n tadbelt n usaka/gouvernement de transition anda taserdast ad d-teqqim kan deg umkan-is, d taâssast ɣef tlisa n tmurt mačči mgal at tmurt. Annar n tsertit di talwit, ad yili d win n ugdud, n tugdut ur d-ikeččem ukaksiḍ, ur d-ikeččem ddin, urt d-keččement tmura tiberraniyin, am Emirates, Qatar, Saoudia, neɣ tiyaḍ…

I. Ilmezyen n Lezzayer ur llin d iqeddacen kan di tmurt-nsen

Abdelmadjid Tebboune, deg wawal-is aneggaru, iɣra-d i yelmeẓyen akken ad kecmen annar n tsertit, akken ad d-bedden di tafrent d-iteddun n APN (Aseqqamu Aɣerfan). Awal-is d taḥraymit seg yixef ɣer yixef. Ayɣer ?

  1. Tamezwarut, ilmeẓyen kecmen yakan di tsertit n tmurt si qbel furar 2019, d nitni i d imezwura deg umussu n lḥirak akken ad tbeddel tsertit n tmurt ɣef uẓar, ad ikkes systeme illan si 1962. D abrid n yiseɣ.

  2. Tis snat, ilmeẓyen ur qbilen ad ddun d iqeffafen neɣ d « les coopérants techniques » di tmurt-nsen, akken ad ileqqem udabu s yisem-nsen, ad irnu 20 iseggasen ɣer zdat. 

  3. Tis tlata, ilmeẓyen n Lezzayer ur ttnuzun s yedrimen. Ɣas d idrimen n tmurt. D aselqeḍ kan s tsertit n Bouteflika iwumi bɣan ad as-alsen (d ANSEJ akked twaɣyin nniḍen, slemden takerḍa i yelmeẓyen akken ad ssusmen).

II. Ulac smaḥ, ulac asuter n smaḥ 

Tamsalt n wassaɣ/rabul n Benjamin Stora (1) di Fransa, akked wawal i d-irnan deffir-s, mazal ur ifri. Tikersi tamezwarut i d-yufraren d ‘’asuter n smaḥ neɣ ala si tama Fransa i tmurt n Lezzayer, di ddra n wayen i tga Fransa di tmurt n Lezzayer’’ (demande de repentance /de pardon, de la part de la France pour les crimes coloniaux commis depuis 1830 en Algérie). Issefk ad ifru wawal fell-as :

  1. Ṭṭrad gar Lezzayer akked Fransa yefra si 60 iseggasen. Wid d-issuffuɣen tamsalt n usuter n smaḥ d wid illan deg udabu n wass-a si 1962. jebbden-d awal yal tikkelt, d asmenteg, akken kan ad rren tamuɣli n Izzayriyen ɣer ucengu/aâdaw n berra (Fransa), akken Izzayriyen ad ttun acengu n wass-a, adabu aserdasi n Lezzayer (systeme n at ukaskiḍ), akken taggara système ad  irnu ad iḥkem tamurt. Wid iṭṭfen adabu ass-a, ur llin di ṭṭrad si 1954, ur ten-terza tyita deg idammen-nsen. D tiḥila-nsen akken ad qqimen deg udabu.

Ma tella temsalt n smaḥ i Yizzayriyen, d tin n « Ulac Smaḥ Ulac » i udabu i yenɣan 128 yelmeẓyen di tmurt n Leqbayel di 2001, azal n 500 neɣ ugar di 1988, akked wid akk i nɣan si 1992 armi d 2000 di herrwel n urebrab n imeṭṭurfa inselmen.

  1. Sin iseggasen i yezrin si furar 2019. Llant-d tikliwin di yal tamnanṭ n tmurt, si Tlemsan ar Qsentina, si Lezzayer ar Tamenɣest, di yal tamurt n umaḍal anda llan Izzayriyen, di Fransa, Leglis, Kanada, Marikan. Ulac yiwen i yessutren neɣ icerḍen di tiɣriwin-nsen smaḥ si tama Fransa. Agdud n Lezzayer yettu tamsalt n temhersa n Fransa, acku tella temhersa n système militaro-FLN si 1962. Tezwar ayen nniḍen.

  2. Illa wayen i tent-yugaren. Ad neffeɣ si tsertit, ad nekcem annar n yidles n Tamazɣa. D tamsalt n lmizan akked leqder ma llan gar yexsimen. Di teqbaylit neɣ di yal tama nniḍen n tmurt, asuter n smaḥ s ubrid-is : mi ad tessutreḍ deg yiwen akken ad ak d-yini « semmeḥ-iyi/suref-iyi », tezwareḍ tqebleḍ d netta i k-iwten, neɣ i k-iɣelṭen. Tamezwarut ur illi deg yidles-nnaɣ usuter n smaḥ deg uxsim, d netta ad d-ifken udem, ad d-issuter ad as-tsemmḥeḍ keč. Akka i tella.

Di temsalt n umezruy gar Lezzayer akked Fransa, si 1830 armi d 1962, mačči d amennuɣ gar sin yemdanen, snat twaculin, sin iderma neɣ tewsimin/tribus…

D amezruy n temhersa n lqern wis 19. Ṭṭrad gar Fransa akked Lezzayer ur iḥbis si     1830, di yal tama n tmurt d imenɣi armi d lgirra tameqqrant n 1954 – 1962. Si 1830, Fransa tewwet akken tezmer akked ad teqqim di Lezzayer, Izzayriyen wten akken zemren akken ad teffeɣ Fransa. Taggara tekka tama di tayeḍ, teffeɣ Fransa, ifra ṭṭrad. Tura d tallit n umezruy mačči n tsertit akked usmenteg yas ass.

III . Tamsalt n les Archives n 1830-1962 akked wid n… 1962 – 2020 

Taḥraymit n usuter n smaḥ iqqen ɣer temsalt n les archives. D at néo-FLN n système i yessuturen di Fransa ad d-tefk les archives n 1830-1962 i yellan di Fransa !

Di lawan deg adabu n Lezzayer iffer les archives illan di Lezzayer ɣef Izzayriyen, di tama nniḍen ibɣa ad d-iṭṭef ayen illan di Fransa akken ad t-iffer, ad yerr tadimt ɣef umezruy, ad yaru amezruy akken ibɣa netta. Mačči d amezruy i d aɣbel-is, d tikerkas akken ad ibeddel udem i umezruy n tidett.

Izzayriyen ass-a ur suturen di Fransa akken ad d-tefk les archives illan di Fransa. Amur ameqqran saramen ad qqimen din di Fransa, ur d-keččmen gar ifassen n udabu yellan ass-a di lezzayer, ar asmi ad tbeddel…

Ma yella wayen izwaren di temsalt n les archives, ilmend d les archives n ṭṭrad n 1830 – 1962, zwaren-ten wid n 1962 – 2020 ! 

Izzayriyen bɣan ad ẓren ayen illan si 1962, ad ẓren les archives n la sécurité militaire akked DRS, akked wayen isnegren tamurt. Din ad d-tban tidett n udabu yellan ass-a.

Tamurt n Almanya armi d-tessuffeɣ les archives n STASI i tekkes tucerka n RDA, syin teddukel akken iwata. Akken daɣ tamurt n Rumanya mi yeɣli udabu n Ceausescu, suffɣen-d les archives n la securitate i yenɣan acḥal d imdanen.

Amulli wis sin n umussu/lḥirak n furar 2021 ildi-d tabburt tameqqrant i yizzayriyen akken ad ddun deg ubrid n tlelli-nsen, ur sellen i tḥila n wid ibɣan ad sinfen tanekra deg ubrid-is : d tukksa n udabu n wass-a, ad d-ifrari wass amaynut ɣef Lezzayer-nnaɣ, d aḥric n Tmazɣa tameqqrant n izerfan, ad kksen yir yismawen i d-ismektayen tebrek d lbaṭel n yal adabu : lkazirna Antar, adday n Bab Jdid, Derb Mulay crif, Tazmamart, …  

A.U.L.

Timerna / Notes :

1) Rapport de Benjamin Stora, « Les questions mémorielles portant sur la colonisation et la guerre d’Algérie », remis le 20 janvier 2021 à Emmanuel Macron.

https://www.lemonde.fr/afrique/article/2021/01/20/france-algerie-les-22-recommandations-du-rapport-stora_6066931_3212.html 

Auteur
Aumer U Lamara, écrivain

 




LAISSEZ UN COMMENTAIRE

S'il vous plaît entrez votre commentaire!
S'il vous plaît entrez votre nom ici

ARTICLES SIMILAIRES

Les plus lus

Les derniers articles

Commentaires récents